Undersökningen anknyter till Skånes danska förflutna. Riksdagen år 1720 bildar en bas för undersökningen, där de skånska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer.

In this essay the authors have searched to get an understanding of howthe situation where for a person being handicapped and of sámi heritage in Swedenduring the 1800´s to the beginning of 1900´s. In this qualitative study, church booksand local governmental records from the time has been the sources for data. Findingsregarding sámi and disability first of all shows that the sámi didn´t produce any ownwritten records, this means we had to use records produced by Swedish authorities.These are the only records available from the time. Records that gave us theauthorities point of view. When working with historical documents it is the contextwere they were produced in and their implied readership that is of great importance.Using this method gives the possibility to tell the story by the perspective of theexposed, in our case sámi people with disabilities.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Den 11 augusti 1806 i Skänninge, på Olofsmässomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rådhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmål mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rådhuset och på torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig Skänninges borgmästare och andra ståndspersoner i rådhuset och marknadsbesökarna på torget utanför kastade sten mot fönstren. De instängda personerna tilläts inte lämna byggnaden förrän komminister Sundelius från Heda gripit in och dämpat de spända stämningarna på torget något. När de instängda släppts ut höll allmogen huset i besittning under återstoden av staden och beskådade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat ståndspersoner och hotat att bränna ned staden om det bleve rättsliga påföljder för våldsamheterna.

Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande.

En studie om kvinnlig vänskap, så som tex, betydelse, uttryck,påverkan, uppkomst, kontakt, gemmensamma intressen och samhällsspegling.Studien grundar sig på analyserandet av delar ur en brevsamling från 1800-talets slut..

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sätt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och på internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshärdar har på den senaste tiden aktualiserats med de så kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har så länge den funnits försökt hävda sitt våldsmonopol med blandad framgång. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket är förhållandet mellan stat, krig och organiserat våld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjälpa oss att förstå dagens PMC och kan vi i så fall sia om dess framtid?.

Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, där han tillverkade ovanliga och vackra möbler åt välbärgade bönder.Som skråutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hårt styrd av snickarämbetets stränga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta på landsbygden, där tvånget att följa modets växlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas växlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stånden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsättningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gå vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skådeytor jämförs.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.